Published with Blogger-droid v1.6.3
onsdag, januari 19, 2011
Tröttsamt
Ja vad säger man. Dom här nätterna börjar bli alldeles för många nu. När jag inte kan sova.. Tror inte ens jag längre kan försöka beskriva med ord hur trött jag är, hur slut min kropp och själ är. Och jag vet att jag behöver sömn. Ligger i sängen och försöker sova tidigt. La mig runt halv elva, elva tiden idag. Men har fortfarande inte lyckats somna. Vet snart inte vad jag ska göra? Kroppen har ju smått börjat vänja sig vid lite sömn så man är ju inte helt slut på dagarna längre. Men blir påverkad på andra sätt istället..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ja det är för jäkligt när man inte får tag i sömnen. Man får testa de där gamlaa huskurerna; varm mjölk(blää)..finns väl nåt godnatt te med örter, promenad innan läggdags...läsa en tråkig bok..har inga vettiga förslag;)
Det där som du skrev om din farfars begravning,att du inte har fattat det än...det är fullt normalt. Svårt att ta in det när det handlar om en person som man inte träffar så hemskt ofta. Då fortsätter det ju att kännas "som vanligt" på nåt sätt. Jag hade en bekant som flyttade till Sverige och kom till Åland nu och då. Hon fick cancer och dog sen och jag kunde inte fatta att hon var borta på riktigt. Helt konstigt. Sen på begravningen så kände jag mig helt paff, en konstig nästan overklig känsla. Svårt att ta in.
Ang lösen på bloggen-förstår dig fullt och fast. Jag är en av dem som du inte känner eller ens vet vem är (tror jag) och jag har inte ett dugg rätt att läsa om dig och ditt liv egentligen. Men på nåt sätt så har jag fastnat för din blogg eftersom jag ibland känner igen mig själv, då främst när du skriver om din relation med din mamma eftersom det är lite som min relation med min pappa. Jobbigt det där. Just nu så existerar jag inte för honom. Han åkte bort med sin nya familj och firade julen söderut. Jag messade och önskade god jul och trevlig resa. Om jag fick någon respons?? Gissa:( Fy fan vad less man blir. Nä nu vart det mycket snack men det bara kom. Ta hand om dig.
Patricia : tack för tipsen för att kunna somna. Har nog provat det mesta ändå. Som jag skrivit i inlägg tidigare tror jag fortfarande att det handlar mycket om att jag känner mig otrygg. När nån sover bredvid mig så sover jag mycket bättre.
Ja det med farfar är svårt. Har inte hunnit ta in det och förstå att han är borta. Men tror att allt kommer ikapp mig då och där på begravningen.
Och angående bloggen så förblir den öppen , sen får vi se hur det blir framöver. För som sagt jag vill ändå att folk som Du ska kunna läsa. Och roligt att du gör det och känner igen dig. Trots att det kanske beror på tråkiga saker. Och jag förstår dig om din pappa. Ibland undrar man vem det är som är föräldern. När man själv allt som oftast måste ta första steget. Och som sagt inte får särskilt mycket respons tillbaka..
Ta hand om dig du också! Som sagt roligt att du läser, och kommenterar.
Skicka en kommentar