Grattis!

Idag fyller min lilla vovve hela 3 år! Så idag är det kalas. ;)

Domedagen

På onsdag morgon ska jag till läkaren. Då ska jag få svar på alla prover och få vet vad det är som är fel på mig. Nu när det är så nära känner jag att jag har lite blandade känslor. Jag har väntat över en månad på den här dagen och det ska bli skönt att få svar, men samtidigt vill jag ju inte veta om det är nåt illa. Så det känns lite skrämmande. Önskar faktiskt att jag kunde ta med mig nån som kan hålla mig i handen. För det är inte bara provsvaren som känns skrämmande, jag hatar verkligen sjukhus..
Den här månaden som nu har passerat har verkligen varit upp och ner. Vissa dagar har jag haft nästan inget ont alls och andra dagar varit halvt handikappad. Den senaste veckan har däremot varit ganska bra, men har mestadels tagit det lugnt. Är ju tyvärr så att jag blir stel om jag är stilla sittandes för länge oxå. Så jag måste tvinga mig själv att röra på mig fast jag har ont.
Allt jag vill nu är bara att få återgå till mitt normala liv.