Still sick

Två veckor, två svullna fötter och fortfarande inga provsvar. Är så less på att varje natt inte kunna sova för fötterna värker, inte kunna jobba normalt för fötterna värker, inte kunna gå ordentligt för att fötterna värker.
En rullstol skulle faktiskt sitta fint. Vill bara vara frisk till julen. Kunna åka pulka och busa med mina systersöner och lillebror. Vill inte hoppa på kryckor.
Är lite ledsen.. :(

Dejavu

Jaha, fick provsvar i morse. Inte reumatism iaf. Så det var ju tur i oturen att jag slapp det. Men det är inte bättre, foten är nästan ännu värre än tidgare och den andra foten börjar oxå svullna upp. På måndag är det dax för lungröntgen. Syster fick ju en mystisk lung sjukdom förra sommaren. Och det började med att foten svullna upp. Så läkarna vill nu försöka utesluta att jag inte fått samma sak. Men ta en titt på bilderna nedan på min foten. Och döm själva, Dejavú eller inte??

we all need somebody..

Sick again

Jaha, så var jag sjuk igen då. Har haft ont i mina leder en vecka nu, knäna, handlederna, och fötterna. I söndags upptäckte jag att min vänster fot svullnat upp. Och jag har inte gjort mig illa eller nåt. Tänkte att jag vilar lite så lägger sig svullnaden. I tisdags kunde jag knappt gå, halta fram på jobbet. Så jag var tvungen att ta mig till hälsocentralen, jätte roligt. Doktorn klämde och kände lite överallt på alla leder. Tog hundra blodprover på onsdag morgon och är nu sjukskriven. Doktorn sa att hon trodde det kunde vara reumatism. Härligt alltså. Allt skit som finns i min släkt ska jag få. ( men man ska inte ta ut nåt i förväg)
Foten är fortfarande svullen iaf och jag haltar fram. Den här veckan har bara varit så underbart rolig. Känner mig ledsen, bitter, arg och sur.

Friends will be... Friends?

Jag har funderat lite på det här med vänner. Hur det kommer sig att man dras till vissa typer av personer. Jag har alltid haft många människor runt mig, men egentligen ytterst få riktiga vänner.
Man har olika kategorier av vänner. Dom man alltid festar med, dom man fikar med, dom man bara Hejar på , dom som man riktigt umgås med. Och dom där vännerna som riktigt räknas, som man berättar allt för har jag verkligen inte många av. Men egentligen beror väl det mest på mig själv. Eftersom jag har svårt att lita på folk och svårt att öppna mig. Men samtidigt så får man en känsla när man träffar nya människor, och känns det rätt så är det inte svårt att öppna sig. Och för att jag har så svårt att prata så kanske inte mina vänner förstår sig på mig heller. Varför jag ibland reagerar som jag gör , och varför jag ibland drar mig undan och vill vara ifred. Det är verkligen inte lätt ibland det här med vänner..
Och jag har förlorat allt för många riktiga vänner så jag är därför så rädd för att släppa folk för nära inpå, eftersom risken finns att dom försvinner. Men hur ska jag kunna förklara det för mina vänner, så dom inte tror att jag slutat bry mig om dom? Och försvinner i alla fall.

What is a friend?