Så idag då var jag till farbror doktorn ( fast det var egentligen en kvinnlig läkare :D ) hon klämde å kände lite här å var.. Kollade hjärta å lungor.. Tömde mig på en massa blod.. Kom väl inte fram till vad det är för fel på mig.. Hon trodde nog inte att det var sköldkörteln , fast kunde inte helt utesluta det heller. Vi prata om allt verkligen, hon fråga en massa om mitt privatliv.. Tyckte definitivt att det var dax för mig att sluta röka, hon tyckte vi skulle bestämma nu på studs att jag skulle sluta! ;) Riktigt bra å trevlig var hon, kändes skönt!
Så nu är det bara att vänta åter igen på att provsvaren ska komma, å se vad som egentligen är fel.. Vi prata mycket om stress oxå, psykisk stress.. Hon tyckte att jag kanske borde uppsöka psykolog å få prata..
Så nu har jag funderat lite, kan det vara så att orsaken till att jag svimma å hyperventilera är psykisk.. ? Har ju faktiskt hänt såå mycket i mitt liv dom senaste månaderna, som varit mycket jobbigt.. Finns saker som jag inte berättat för någon, inte ens F. Som jag trodde att jag skulle klara av själv men som dyker upp då och då å påminner mig .. Önskar så att jag hade lättare för att prata, få ur mig allt.. Kan vissa dagar få så sjukt ont i magen pga all ångest, över saker som hänt, dumma beslut man fattat..
Så egentligen hoppas jag på att det ska vara så "lätt" att det bara är mitt huvud som spelar mig spratt.. Vore skönare om jag visste att det inte var några fysiska fel på mig! Fast samtidigt är det minst lika svårt att ta sig till en psykolog som att gå till en läkare..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Att du kom dig iväg till läkare är ett stort steg på vägen. Vore bra om du kunde ta ett steg till. Antingen psykolog eller verkligen bryta murar och få ur dig saker till någon du litar på!!! Jag håller på dig. kram
Att hon inte direkt gav dej en remiss till någon psykolog, så du verkligen måste fara.. Hmpf..
Kanske det är lite bådeoch? Jag tycker att du ska gå och prata med nån. Men det har jag sagt 100 gånger till dig.
Gå dit och få ur dig all skit och kom tillbaka som en mycket gladare människa. =)
Vi får snacka mera under fikan i veckan. För du bangar inte va?
Minst lika svårt om inte svårare. Men det är värt varenda minut och varenda sekund. Tänk bara att få se livet med nya ögon? Du behöver det här. Och som jag har tjatat om tidigare ( bland annat till Tilda ) så tar sig stress och ångest till slut fysiska former. Du ville inte tro mig då, men kanske kan du hålla med om att det inte är helt omöjligt att du fick en panikångest attack? Så tror jag. Du är som en vattenkokare som börjar nå kokpunkten, snart måste luften ur dig. Hoppas du vill/vågar/orkar anförtro dig till mig när ni kommer. Jag är ALLTID på din sida. Love you sis!
Skicka en kommentar