Sen dagen D har situationen hemma blivit tusen gånger bättre! Innan så såg jag aldrig F, vi var alltid på olika håll. Pratade sällan med varandra tyckte bara det var jobbigt om han ringde och kollade upp vad jag gjorde hela tiden. Vi har väl inte riktigt gjort nåt tillsammans på flera månader, minst ett halv år.
Men nu på dagarna pratar vi med varandra, skojar och skrattar tillsammans. Tror att vi båda känner att en sten lyfts från våra axlar, livet känns lättare. Trots att det är jobbigt oxå så kan vi skratta tillsammans. Jag hoppas att det håller i sig, för jag vill att vi ska kunna fortsätta vara vänner. För det finns ingen som får mig att skratta som han. Men jag tror att det kanske ska funka, för vårt förhållande har nästintill helt byggts på vänskap. Vi har alltid varit goda vänner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Skönt att höra syster! Betyder ju bara att ni har gjort rätt då =) Saknar dig!
va skönt de låter.
Här har det nått det omogna stadiet från ena hållet.. de e väll aldrig lätt men nog skulle det ju kunna gå lite lättare ibland tycker man..
Nilla : ja jag tror verkligen helt och hållet att vi har gjort rätt. :) Klart det känns tungt ibland men vore ju konstigt annars.
Lillpinglan: Ja det är ganska skönt, än så länge iaf. Jag håller med dig. Är så onödigt om man ska bli omogna och löjliga. Man är ju två vuxna människor och borde kunna sköta det snyggt. Men en separation är ju trots allt aldrig lätt.
Skicka en kommentar