Jag vet att det kanske verkar som att allt är bra, att jag är stark och att mitt liv gått vidare. Men så är inte verkligheten.
Jag har inte kunnat sova på minst en månad. Jag försöker lägga mig tidigt men jag kan inte somna, jag försöker lägga mig senare så kanske jag somnar direkt. Men nej.. Ligger vaken i minst en timme innan jag kanske somnar, vid ca 2 tiden. Sen vaknar jag vid tre, fyra och kan inte somna om. Ligger vaken till sex och sen ringer klockan vid kvart i åtta. Jag har nu införskaffat sömntabletter från hälsokost som jag hoppas och ber ska hjälpa. För min kropp orkar snart inte mer. Jag har börjat få ont i lederna igen och får sendrag var och varannan timme.
Igår grät jag i timtal. Från sju på kvällen till tolv då jag utmattad la mig i sängen. Och trodde jag skulle somna.
Ingenting är bra just nu, och det känns som varenda liten småsak blir till ett jätte projekt och jag orkar inte..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Finns här för dig min syster om du vill och orkar prata.
Älskar dig mest av allt och mitt hjärta brister när du mår dåligt. Kramar
Vi tänker på dig o saknar dig här hemma! Hoppas att vi kan ordna så vi kan komma över en helg snart!
Sådär är det för mig också, men det går mer i perioder för min del, en dag bra, en annan dålig. Hjärnan arbetar nog på högvarv, och det e klart.. man har "brytit upp" från trygghet och vad som va vardag förut, och framtiden känns ju trots allt lite skrämmande, kanske både stressande och pressande. det blir bättre, det är väll det enda man kan trösta sig med just nu! Kram!
Kram! Jag är här, nästgårds. Alltid till hands. Men det vet du va?
Bra att du skaffat tabletterna nu och hoppas av hela mitt hjärta att de ska hjälpa!
Get well! Krya krya.
Pilla: Tack, skönt att veta att du finns där. Även fast jag vet det redan. Och säger detsamma till dig, finns alltid här. Men vissa saker är bara för jobbiga för att prata om rakt ut.
Sofie: Tänker på er oxå, alla dagar! Saknar er i samma stund jag inte ser er längre.. Och det vore toppen om ni kunde komma över snart!
Lillpingla: Jo visst är det så att dagarna är upp och ner. Vissa bra andra dåliga. Och precis som du säger så har man brutit upp och förlorat tryggheten. Så självklart känns framtiden skrämmande. Men både du och jag kommer nog klara av det . Det kan ju bara bli bättre nu! Tack, och Kram tillbaka!
Tilda: Ja jag vet att du oxå finns om jag behöver dig! ;) Jo jag hoppas att tabletterna ska hjälpa jag med. Tror att dom redan kanske gjort det lite iaf.. somnar lättare på kvällen, men vaknar fortfarande på natten.
Skicka en kommentar