Funderar

Är så mycket jag egentligen önskar att jag kunde berätta om här. Men vet att det är många som läser som jag faktiskt inte vill släppa så nära mig in på livet. Det finns lite av mig själv som jag inte vill ge allt av. Men samtidigt önskar jag att jag kunde skriva och berätta här så att mina nära och kära vet vad som händer och pågår i mitt liv.

Jag är rätt glad just nu av många olika orsaker. Men det finns fortfarande stora saker som orsakar oro och ångest. Jag önskar att jag bara för en stund skulle få kunna komma ifrån mina egna tankar. Sätter mig själv i ett antal omöjliga situationer hela tiden som jag sen inte vet hur jag ska ta mig ur. Och när man tror att allt är bra och man äntligen börjat klättra uppåt igen kommer ett slag som får en att trilla hela vägen ner igen. För varje gång man trillar blir det svårare att ta sig upp igen. Vet snart inte hur jag ska göra för att få allt att trilla på plats, slippa ångesten och oron som mal hela nätterna igenom. Jag kan inte ens gråta längre. Slut på tårar. Känner mig mest bara tom och kall.

Försöker prata med mina vänner och få utlopp för mina tankar och känslor, men vissa saker känns det bara som att det är omöjligt att få nån annan att förstå. Få dom att förstå varför jag gör som jag gör i vissa situationer. Varför jag ibland fattar idiotiska beslut.

Dessutom så just nu saknar jag otroligt mycket. Saknar min familj, saknar min hund, saknar att få komma hem till nån som väntar och längtar..