Egoist??

Jag är så vilse när det gäller allt det här mellan mig å F.. Ena dagen så är jag så säker på att jag har gjort rätt, nästa dag så vill jag inget annat än få det att funka så att allt ska bli som förut igen.. Men kan det nånsin bli som det var igen?? Vi har ju förändrats båda två å saker har hänt som inte går att göra ogjorda.. Kan ingen bara säga till mig att allt kommer att bli så bra efter det här å vi båda kommer få bättre å lyckligare liv.. För jag har ingen aning.. Kommer det totalt göra så jag gräver ner mig å mår piss.. Eller kommer det göra så allt jag drömt om å velat med mitt liv kommer besannas.. Jag känner bara att jag måste tänka på mig å bara mig själv just nu.. Utgå från vad jag tror gör mig lyckligare! Jag vill bo själv, leva själv å bara bry mig om mig själv.. Vara så himla egoistisk det bara går att vara.. För hur ska jag kunna bli lycklig med nån annan när jag inte vet vad som gör mig lycklig?? F vill ha en chans till , men hur många chanser till ska han få innan han inser att det kommer nog aldrig bli vi igen.. Kan ju inte hålla på att bli ihop å göra slut varje månad..

Nej egoistisk är väl allt man kan vara i en sån här sitution.. Eller är jag en otroligt kall människa som bara vill mig själv väl först å främst???