måndag, februari 19, 2007

Hjälp mig..

Hjälp, hjälp, hjälp!!! Jag behöver hjälp! Mår så himla dåligt... Vill ha tillbaka mitt liv.. Gråter bara, får kramp i magen över att se människor... Börjar nästan känna mig lite folk skygg.. Vill varken se eller prata med folk.. Orkar inte prata, vågar inte prata.. Är rädd för att jag kanske råkar säga sånt som jag inte vill att folk ska veta.. För just nu ligger allt det uppe på ytan å skriker efter att få komma ut å förstöra mitt liv totalt.. Men det har nog redan börjat, jag mår så dåligt.. Vill bara gömma mig under täcket å aldrig se nån igen.. Vågar inte visa hur jag känner, vågar inte visa hur jag mår.. Är tillbaka i samma gammla banor, samma mönster.. Fast att det är verkligen det sista jag vill.. Trodde jag mådde bra...

Har sagt upp mig på posten jobbet idag... Klarar inte av det.. Kan inte se folk i ögonen.. Är så rädd för att allt bara ska brista för mig vid helt fel tillfälle..

Hjälp mig! Jag behöver hjälp...
Ring inte idag, jag orkar inte prata med folk nu.. Låt mig bara få sova bort den här dagen å hoppas på att imorgon kanske är en av dom bättre dagarna.. hjälp mig...

6 kommentarer:

Matilda sa...

Gumman! Du kan berätta allt för mig. Jag vet redan allt gammalt och vet mer om dig nu än du tror. Det märks.

Åk hem! Åk till Södertälje eller till din mamma och va med familjen. Åk nu! Du får låna pengar om du vill, åk bara bort från allt.
Eller prata med någon som vet hur du ska tackla det. Nu är rätt tid att göra det! Annars går du under!

Och du klarar det. Du vet innerst inne att du klarar det.

Anonym sa...

Jag förstår precis hur du känner, syster. Jag vill också helst bara lägga mig ner o inte se världen mer. Men det går inte. Det funkar inte så! Det är bara o resa sig upp o fortsätta kämpa. O det blir bra. Allt blir bra, vare sig man tror det eller ej. Du kan AlLTID ringa. Vad det än gäller!
Älskar dig. Puss!

mamaMill sa...

att du inte sa något igår när vi var hos dig?! kunde inte gissat att det va så illa.. men du vet att det bara är att höra av sig när du orkar med ett snack! puss o kram

Anonym sa...

men söta vän... hur ska vi kunna förstå å veta när du ingenting säger?
du vet vi alla finns där för dej när du behöver...
just let us know when...

Nilla nill@hotmail.se sa...

Älskade systra mi! Hur ska jag kunna hjälpa om du inte släpper in mig?
Du är fantastisk. Du är unik. Du är ödmjuk. Du är den vän alla skulle vilja ha. Du har alla möjligheter i världen. Du är den perfekta systern. Du är ärlig. Du är snygg, vacker, trollbindande och alldeles, alldeles underbar. Du har egenskaper som många skulle döda för att få. Du har vänner som bryr sig om dig, du har en familj som älskar dig och systersöner som avgudar dig. Vad du inte har... kanske inte världens bästa barndom. Kanske inte längre en pojkvän. Men vad spelar det för roll när du har allt det där andra fantastiska! Många många skulle byta plats med dig när som helst. Älskar dig, avgudar dig och beundrar dig. Låt mig få bära lite av din tunga last. Det är det jag är till för... / Syster

Anonym sa...

Allt e sagt redan! Men du vet att jag finns här. puss å kram