lördag, maj 08, 2010

Obetydlig

Är det inte lustigt hur saker och ting kan bli? Har berättat tidigare lite att min familjesituation kanske inte ser ut som alla andras. Jo jag har en mamma en pappa och fyra syskon. Men , det finns ett stort men. Min mamma har jag nästintill obefintlig kontakt med, och så har det varit ända sen jag flyttade hit. Nu kanske ni tror att vi glidit isär bara för att det är så många mil emellan oss. Men nej, jag var tvungen att ha kontakt med min mamma när jag bodde i Sverige eftersom jag då ett tag bodde hemma hos henne precis innan flytten.

Är svårt i ett inlägg kunna förklara varför vår relation är ganska ansträngd. Så därför tänker jag låta bli att göra det. Men i mina ögon så har inte jag en Mamma, så som en mamma bör vara. Och jag får det bevisat gång på gång, att det är tydligt att jag har inte minsta betydelse i hennes liv längre. Ett ganska hårt slag. Jag kan säga att jag är envis kan ibland vara lite små ful mot min mamma, men det är hon som är föräldern det är hon som borde ta första steget.

Lustigt att trots att jag vet hur det är varenda gång, så blir jag minst lika ledsen. Försöker förtränga det och låtsas som ingenting.

Min ena moster har fyllt 40, och vissa delar av min familj ska dit och fira henne. ( Mamma) Men även mina systrar ska dit. Det här fick jag reda på igår! Konstigt att ingen haft en tanke på att fråga mig om jag vill åka dit, om jag vill träffa släkten och framförallt min mamma..? Kusin T som bor här på ön ska dit, och hade jag vetat hade vi kunnat åka tillsammans.. Menmen..

Jag har ingen betydelse , jag räknas inte..

3 kommentarer:

Matilda sa...

Du hade kunnat komma med utan att någon hade frågat dig! =)
Ibland är det så att man själv får ta initiativet.
Även om det inte är du som är föräldern måste nog du vara drivande i din relation till din mamma. Hur knäppt och konstigt det än är. Det har med hennes person och göra och tyvärr väldigt svårt att ändra.
Men jag förstår dig också, det sårar.

Du saknades iaf!

Puss och kram, finns här om du vill snacka.

Meli sa...

Du betyder jättemassor tesa!

Tesa sa...

Tilda: Nej vill inte komma med utan att nån frågat, eller meddelat att dom skulle dit. Och det att jag skulle ta första steget med min mamma har jag försökt så många gånger att jag inte orkar längre. Hon har fått alldeles för många chanser. Nu är det upp till henne om hon vill skapa nån relation annars klarar jag mig bra utan. Hellre det är hela tiden bli sårad, ledsen och besviken.

M: Tack vännen! :)