Jag vet inte vad jag ska skriva..Jag vet inte vad jag ska säga..Har tusen tankar i mitt huvud just nu..Har jag gjort rätt som stannar hos F. Är det värt att offra flera dagar, veckor, månader, år på nåt som kanske inte alls kommer funka i slutändan ändå.. Jag vet ju hur jag funkar och efter snart fyra år med honom så vet jag ju hur han funkar..Jag vet inte ens om jag har energi att lägga på att få det här att funka.. Känns som att jag är helt orkeslös när det gäller oss två..
Sen har jag ytterligare ett stort problem.. Kan man tycka om en person man aldrig träffat?? Har fått sådana otroligt starka känslor för en person jag bara pratat med men aldrig sett i verkliga livet..Och det gör ju inte saken lättare för mig att ta itu med F och mitt förhållande..Åh, jag får sån jäkla ångest..Varför ska livet vara så svårt hela tiden..??
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Man kan tycka om någon man aldrig träffat. Man kan älska en människa man aldrig har träffat.
Men man kan också bli fruktansvärt besviken när man väl träffas. Personen behöver inte vara den samma i telefon som i verkligheten. I telefonen lär man känna ett fragment av den verkliga personen. En del av den. Det resterande kanske inte alls passar dig. Kemin kanske är helt åt skogen. Precis så var det för mig. Jag älskade honom men jag älskade den jag trodde han var, inte den han i verkligheten var.
Fast, alla är inte den personen.
Om du vill lämna F så gör d men jag tycker verkligen du ska va ensam ett tag då å verkligen fundera å känna efter va du riktigt vill. Att du int gör nå misstag, då blir d inte lättare...
Skicka en kommentar